Distribuera virtuell NUMA för VMM
Gäller för: System Center 2012 SP1 - Virtual Machine Manager, System Center 2012 R2 Virtual Machine Manager
Med System Center 2012 Service Pack 1 (SP1) kan du använda Virtual Machine Manager (VMM) för att konfigurera, distribuera och hantera funktionerna för virtuellt NUMA (icke-enhetlig minnesåtkomst) som infördes med Hyper-V i Windows Server 2012.
NUMA är en minnesarkitektur som används i system med flera processorer, där den tid som krävs för en processor att få åtkomst till minnet beror på var minnet är placerat i förhållande till processorn.På ett NUMA-baserat system har en processor snabbare åtkomst till det lokala minnet (minnet som är direkt kopplat till processorn) än till det icke-lokala minnet (minnet som är kopplat till en annan processor).I ett NUMA-system kan skillnaden mellan processorhastigheten och det använda minnet minimeras.I NUMA-baserade system används nämligen separata minnen för varje processor. På så vis kan låga prestanda undvikas, vilket annars uppstår när flera processorer försöker få tillgång till samma minne.Varje eget minnesblock kallas för en NUMA-nod.
NUMA-funktioner i Hyper-V från Windows Server 2012
Från Windows Server 2012 kan Hyper-V köras i ett värdsystem med upp till 320 logiska processorer.Antalet virtuella processorer kan som kan konfigureras för en virtuell dator beror på antalet processorer på de fysiska datorerna.Om du exempelvis vill konfigurera en virtuell dator med högst 64 virtuella processorer, måste du köra Hyper-V på en virtualiseringsvärd med minst 64 logiska processorer.Från och med Windows Server 2012, Hyper-V stöder denna skalbarhet genom att tillhandahålla virtuella NUMA, en NUMA-liknande miljö för virtuella datorer.Virtuella processorer och gästminne grupperas i virtuella NUMA-noder och den virtuella datorn uppvisar en topologi för gästoperativsystemet baserat på den underliggande fysiska topologin.
När en virtuell dator skapas undersöker Hyper-V som standard den underliggande fysiska miljön och konfigurerar automatiskt den virtuella NUMA-miljön med optimala inställningar, baserat på ett antal faktorer som omfattar antalet logiska processorer och mängden minne per NUMA-nod.
I en virtuell NUMA-miljö kan du distribuera större och mer strategiska arbetsbelastningar som kan köras utan märkbar försämring av prestanda i en virtualiserad miljö, jämfört med att köra icke-virtualiserade datorer med fysisk NUMA-maskinvara.När en ny virtuell dator skapas använder Hyper-V som standard värden för de gästinställningar som är synkroniserade med NUMA-topologin för Hyper-V-värden.Om en värd exempelvis har 16 kärnor och 64 GB jämnt fördelat mellan två NUMA-noder, med två NUMA-noder per fysisk processorsocket, får en virtuell dator som har skapats på värden med 16 virtuella processorer, följande inställningar: högsta antal processorer per nod: 8, maximalt antal noder per socket: 2, maximalt minne per nod: 32 GB.
Dessutom kan NUMA-utsträckning aktiveras eller inaktiveras.När utsträckning är aktiverat kan icke-lokalt minne allokeras av enskilda virtuella NUMA-noder, och en administratör kan distribuera en virtuell dator som har fler virtuella processorer per virtuell NUMA-nod än antalet tillgängliga processorer på den underliggande NUMA-maskinvarunoden på Hyper-V-värden.NUMA-utsträckning för virtuella datorer medför en prestandakostnad eftersom virtuella datorer använder minnet på icke-lokala NUMA-noder.
Information om hur du konfigurerar en virtuell NUMA-miljö finns i Så här konfigurerar du virtuellt NUMA för VMM.