Säkerhetsmarginaler
I den här artikeln beskrivs hur säkerhetsmarginaler fungerar under huvudplanering.
Säkerhetsmarginaler, översikt
Syftet med säkerhetsmarginaler är att aktivera en inställning som ger en viss buffertlängd utöver normal produktionstid. Om material till exempel måste vara uppackat eller inspekterat efter att det har inträffat från leverantören, kan du inte bara lägga till den extra tiden i inköpsproduktionstiden, eftersom den här metoden ger leverantören den extra buffertstorleken. I det här exemplet kan du använda kvittomarginalen för att se till att leverantören levereras tidigare. Den här metoden ger en buffertlängd så att varorna kan hanteras internt.
Det finns tre typer av säkerhetsmarginaler:
- Beställningsmarginal – Bufferttiden för att lägga leveransordern
- Inleveransmarginal – Bufferttiden för hantering av inkommande tillgång
- Utleveransmarginal – Bufferttiden för hantering av leveranser
Följande bild visar hur dessa säkerhetsmarginaler gäller över tid.
Alla marginaler anges i dagar. Standardvärde 0 (noll), indikerar att ingen marginal tillämpas. Om du konfigurerar flera marginaler läggs de till den totala tiden från leveransens orderdatum till efterfrågans behovsdatum . Till exempel har en inställning ingen produktionstid och alla tre marginaltyperna är inställda på en dag. I det här fallet kommer det att finnas tre dagar mellan leveransorder datumet och behovsdatumet, så om orderdatumet är den 1 juli blir behovsdatumet den 4 juli.
Inleveransmarginal
Kvittomarginalen är antagligen den mest utnyttjade av de tre säkerhetsmarginalerna. Den används på leveransdatumet och bakåt från behovsdatum . Med andra ord bör produkterna tas emot det angivna antalet dagar för den mottagande marginalen innan de krävs.
På bilden nedan beskrivs kvittomarginalen.
Kvittomarginalen används vanligtvis som buffert för att säkerställa tid för lagerregistrering eller andra tidskrävande processer som inte har registrerats som en del av den allmänna produktionstiden i systemet. För inköp är en fördel att leveransdatum för inköpsordern flyttas framåt i enlighet med detta. Om du ökar produktionstiden istället för att använda en säkerhetsmarginal, kommer leverantören fortfarande att bli ombedd att leverera den sista minuten.
Observera att kvittomarginalen inte ändrar leveransens behovsdatum . Därför är kvittomarginalen inte direkt synlig när behovsdatum för efterfrågan och tillgången jämförs (t.ex. på sidan nettobehov). Till exempel, om inleveransmarginalen är inställd på fyra dagar och en inköpsorderrad planeras för mottagande den femtonde i månaden, beräknar huvudplaneringen det justerade mottagningsdatumet som den nittonde i månaden.
Observera att en inleveransmarginal inte används när lagerbehållning används som leverans. All lagerbehållning antas vara tillgänglig omedelbart, oberoende av när den faktiskt togs emot.
Beställningsmarginal
På bilden nedan beskrivs beställningsmarginalen.
Beställningsmarginalen läggs till före artikelns produktionstid för alla planerade order vid huvudplaneringen. Därför gör det det enklare att placera en leveransorder. Den här marginalen används vanligtvis som buffert för att säkerställa tiden för godkännandeprocesser eller andra interna processer som krävs när leveransorder skapas. Beställningsmarginalen placeras mellan leverans orderdatum och startdatum.
Utleveransmarginal
På bilden nedan beskrivs utleveransmarginal.
Utleveransmarginalen dras från behovsdatumet vid behov vid huvudplaneringen. Det säkerställer att du har tid att reagera på och leverera inkommande efterfrågeorder. Den här marginalen används vanligtvis som buffert för att säkerställa tid för leverans och relaterade avgående lagerprocesser.
Observera att när en utleveransmarginal används matchar inte relaterade leverans- och efterfrågebehovsdatum. De skiljer sig i stället från utleveransmarginal, eftersom utleveransmarginal läggs till mellan leveransens behovsdatum och efterfrågans behovsdatum .
Ställ in säkerhetsmarginaler
Aktivera eller inaktivera säkerhetsmarginaler
Innan du kan använda funktionen måste den aktiveras i ditt system. Från och med version 10.0.29 av Supply Chain Management är den här funktionen obligatorisk och kan inte inaktiveras. Om du kör en version som är äldre än 10.0.29 kan administratörer aktivera eller inaktivera den här funktionen genom att söka efter funktionen Marginaler för planeringsoptimering i arbetsytan funktionshantering.
Definiera säkerhetsmarginaler
Säkerhetsmarginalerna har en flexibel inställning. De kan ställas in både på disponeringsgruppen och i huvudplanen . Det är viktigt att du förstår att marginalerna läggs till ovanpå varandra. En kvittomarginal på två dagar i disponeringsgruppen och tre dagar i huvudplanen kommer att skapa en giltig kvittomarginal på fem dagar.
Möjligheten att konfigurera marginalen på huvudplanen kan vara användbar när du vill simulera längre produktionstider eller osäkerhet för ett specifikt plan, men utan att påverka den dagliga planeringen.
Disponeringsgrupper med säkerhetsmarginal
Följ de här stegen om du vill tillämpa en säkerhetsmarginal på en disponeringsgrupp.
Gå till huvudplanering > inställningar > disponeringsgrupper.
Välj önskad disponeringsgrupp i listrutan.
På snabbfliken Övrig i avsnittet säkerhetsmarginaler på dagar använd följande fält för att ange krävda säkerhetsmarginaler (i dagar):
- Inleveransmarginal som lagts till för behovsdatum
- Utleveransmarginal som dragits av från behovsdatum
- Ändra ordning på marginal som lagts till i artikelledtiden
Huvudplaner med säkerhetsmarginaler
Följ de här stegen om du vill tillämpa en säkerhetsmarginal på en huvudplan.
Gå till Huvudplanering > Inställningar > Planer > Huvudplaner.
Välj önskad disponeringsgrupp i huvudplaner.
På snabbfliken säkerhetsmarginaler på dagar använd följande fält för att ange krävda säkerhetsmarginaler (i dagar):
- Inleveransmarginal som lagts till för behovsdatum
- Utleveransmarginal som dragits av från behovsdatum
- Ändra ordning på marginal som lagts till i artikelledtiden
Definiera om beräkningar ska baseras på kalenderdagar eller arbetsdagar
Du kan konfigurera alla säkerhetsmarginaler så att de beräknas utifrån antingen kalenderdagar eller arbetsdagar.
- Gå till Huvudplanering > Inställningar > Huvudplaneringsparametrar.
- På fliken Allmänt i avsnittet Säkerhetsmarginaler i dagar ange alternativet Arbetsdagar till Ja om du vill beräkna marginaler baserat på arbetsdagar. Ställ in alternativet på Nej om du vill beräkna marginaler baserat på kalenderdagar.
En kalender är till exempel öppen från måndag till fredag och stängs från lördag till söndag. Om det finns en kvittomarginal på en dag, ger ett behovsdatum på en måndag ett leveransdatum på föregående fredag eftersom lördag och söndag inte är arbetsdagar.
Vilken kalender som används för att bestämma arbetsdagar beror på inställningarna och leveranstypen. Den kan styras av gruppens kalendrar, lagerstället och leverantören.
Notering
Om lagerstället inte ingår i disponeringsdimension (d.v.s. planering endast baseras på plats), används inte lagerkalendern.
Systemet kan hantera en inställning där en eller flera kalendrar definieras. Följande underavsnitt beskriver de möjliga kombinationer som kan användas för att styra resultatet.
Kalender som används för varaktigheten
I de definierade kalendrarna kontrolleras den faktiska totala produktions tiden i kalenderdagar, från leveransorderdatumet till behovsdatumet. Följande kalenderprioritering används:
- Inköpsproduktionstid – Endast disponeringsgruppens kalender beaktas.
- Inleveransmarginal – Disponeringsgruppens kalender används, om den har definierats. Annars används kalendern för distributionslager.
- Utleveransmarginal – Disponeringsgruppens kalender används, om den har definierats. Annars används kalendern för distributionslager.
- Ordermarginal – Endast disponeringsgruppens kalender beaktas.
Kalender som används för slutdatum
Följande regler används för att avgöra om ett visst datum ska användas för planeringsmotorn för en viss datatyp:
- Inköpsinleveransdatum – Leverantörskalendern används, om den har definierats. Annars kan disponeringsgruppens kalender används om den har definierats. Om ingen av dessa kalendrar definieras används lagerställekalendern.
- Inleveransdatum för överföring – Disponeringsgruppens kalender används, om den har definierats. Annars används kalendern för distributionslager.
- Produktionsinleveransdatum – Disponeringsgruppens kalender används, om den har definierats. Annars används kalendern för distributionslager.
- Öppen dag för efterfrågeutleverans – Distributionslagerkalendern används, om den har definierats. Annars kan disponeringsgruppens kalender används.
- Öppen dag för order – En kombination (skärningspunkt) mellan disponeringsgruppens kalender och leverantörskalendern används. Båda kalendrarna måste vara öppna för att du ska kunna använda datumet. Om bara en av kalendrarna är definierade används den kalendern ensam.
Matris för översikt över kalenderinställningar
Följande bild visar en matris som sammanfattar vilka kalendrar som gäller när säkerhetsmarginaler beräknas. (Markera bilden om du vill öppna en högupplöst version av den.) Följande förkortningar och färger används för att ange var varje typ av kalender anges:
- Disponeringsgrupp (CG): Grön
- Lager (WH): Gul
- Leverantör (V): Blå
Beräkna fördröjningar
Alla tre typerna av säkerhetsmarginal tas med när systemet fastställer om en order är försenad.
En artikel har t.ex. produktionstid på en dag och en kvittomarginal på tre dagar. En försäljningsorder för denna artikel ställs in efter behov i dag. I det här fallet beräknas förseningen som produktionstiden + kvittomarginal = fyra dagar. Om dagens datum är den 14 augusti skapas därför en leverans på 18 augusti för fyra dagars fördröjning. Illustrationen nedan visar ett exempel.
Utleveransmarginal och behållning
Ibland kan det hända att utleveransmarginal inte tillämpas på en order när det finns behållning för en artikel. Anledningen till detta är att behållningen inte har något datum, så det går inte att använda utleveransmarginal.
En sådan situation uppstår vanligtvis när en artikel med utleveransmarginal säljs från ett lagerställe (t.ex. WH11) som fylls på med en överföringsorder från ett annat lagerställe (t.ex. WH13). I detta fall kan en av följande situationer gälla:
Om det finns lagerbehållning i WH13 – På WH11 tillämpas marginalen mellan försäljningsorderdatumet och överföringsorderns inleveransdatum. På WH13 kommer emellertid datumet för leveransen av överföringsordern att vara detsamma som inleveransdatumet eftersom det finns tillgängligt behållning, så ingen utleveransmarginal kommer att tillämpas.
Om det inte finns någon lagerbehållning i WH13 – Om Dit inte finns någon lagerbehållning och WH13 ska fyllas på på annat sätt (till exempel en inköpsorder) tillämpas utleveransmarginalen mellan överföringsorderns inleveransdatum och inköpsorderns inleveransdatum.